Ett omskrivet näringsämne som finns i många olika skepnader. Kolhydrater finns i olika storlekar och förr ansåg man att det var storleken som avgjorde hur snabbt kolhydraten påverkade blodsockret, men så är inte fallet. Som exempel kan man ta potatis som påverkar blodsockret snabbt trots långa kolhydratkedjor och ett äpple som består av små kolhydratkedjor men som påverkar blodsockret långsamt. Det är hur kroppen tar hand om och bryter ner kolhydraten/ kolhydraterna samt vad man äter till dessa i måltiden som också spelar in. Äter man protein och fett ger det ett långsammare blodsockerpåslag p g a en långsammare av magsäcken. Det man mäter blodsockerpåslaget i kallas för ”Glykemiskt Index” som oftast förkortas GI. Oftast blir kolhydraterna snabbare om de värms men det finns undantag som t ex havregryn.

Kolhydrater i frukt och grönsaker för även med sig näringsämnen till kroppen medan socker inte tillför någon näring förutom energi. Idag finns det en mängd olika kolhydrater som tillför energi men ingen näring och den typen av kolhydrater ska man försöka undvika att få i sig. Till de kolhydraterna hör t ex vanligt socker s k rörsocker, maltodextrin och andra konstgjorda kolhydrater som inte finns naturligt i vår miljö. Konstgjorda sötningsmedel t ex aspartame, sucralos mm är även de i gruppen som vi ska avstå ifrån. De kan dessutom ge kroppen en mängd olika reaktioner som kan vara svåra att förutse. Olika sötningsmedel och dess effekter kommer att presenteras på Coachas site under hösten.

Hur mycket kolhydrater vi ska få i oss dagligen varierar beroende på vilken Metabolisk profil man har och hur mycket man rör på sig. Vad man kan säga är dock att förbrukningen av kolhydrater ökar vid högre intensitet. Vid 50-65% är förbränningen av kolhydrater och fett lika d v s 50/50. Det innebär att för en person med en vilopuls på 60 och maxpuls på 180 ska pulsen ligger på ca 125. Det är inte många personer som ligger på den intensiteten en vanlig dag. Med detta resonemang och med de gener vi har är det inte troligt att Livsmedelsverkets rekommendationer stämmer för oss i norden. Däremot kan rekommendationerna mycket väl stämma på personer som kommer från varmare bredgrader som har odlingar med frukt och grönt året runt. Vad man kan säga är att man under varmare perioder kan behöva äta mer frukt och grönsaker även om man är en proteintyp.

Livsmedelsverkets rekommendationer är inte enligt det som vi i norden åt för ens 50 år sedan. I ett land där marken fryser och som inte kan odlas på vintern är det inte ens troligt att vi ska få i oss den mängden kolhydrater som de rekommenderar. Vi fick det inte tidigare och att vi ska äta det nu är inte troligt eftersom våra gener behöver mer tid för förändring.