Allmänt om energigivande näringsämnen

Idag har vi rekommendationer från Livsmedelsverket på hur vi ska äta.
Dessa rekommendationer är dock sådana att de inte passar alla människor.
Vi har nämligen något som inom kostområdet kallas för Metabolic Typing
och som förkortas MT. Med det menas att man ska äta efter sin metaboliska profil i så stor
utsträckning som möjligt. Enkelt förklarat är att man ska äta från alla delar av matcirkeln men beroende på sin profil, olika mängder från varje del. Det är tack vare MT som alla reagerar olika när de går på olika typer av dieter, eftersom de har olika förutsättningar att förbränna maten som de äter. Man kan med hjälp av duktiga kostrådgivare från bl a Coacha ta reda på vilken profil man har om man är intresserad.

Kosten spelar en stor roll för att man ska få ut så mycket som möjligt av både sitt tränande och sin vardag. Det man äter är det som bygger upp kroppen och ger kroppen den energi och näring som den behöver. Det som ger kroppen energi är protein, fett och kolhydrater. Till näringsämnena räknas framför allt vitaminer, mineraler, bioflavonoider och sk fytokemiska ämnen. 

Vi ska börja med att ta upp de ämnen som ger energi och till proteingruppen räknas:
Kött, fisk, fågel, skaldjur, ägg

Protein består av aminosyror som är kroppens byggstenar men innehåller också energi ca 4 kcal per gram som kroppen kan använda. Protein höjer inte blodsockret och är därför en bra energikälla om man behöver hålla koll på blodsockret, bra för t ex diabetiker. Från proteingruppen får man också ofta i sig fett från t ex lax, entrecoté, ägg mm. Om man väljer att äta filéer minskar självklart också fettintaget från den proteingruppen. Väljer man fettsnåla proteinalternativ är det viktigt att tillsätta fett i maten.

I fettgruppen ingår:
Smör, olivolja, cocosfett, rapsolja mm.

Fett ingår i membranet som finns runt cellerna i kroppen och därför är det viktigt att man får i sig fett och inte håller sig till en alltför fettsnål kost/diet. Bra att veta är att fett hjälper kroppen förbränna fett och ger ingen höjning av blodsockret precis som protein. Fett innehåller ca 9 kcal per gram och är energitätast av de energigivande ämnena. Kroppen använder fett som sin primära energikälla under lågintensiva aktiviteter t ex promenader.

Kolesterol som är ett omtvistat fett ingår som byggsten i de flesta av kroppens hormoner. Kroppen kan tillverka upp till 80% av kolesterolet själv så det inte så stor del som man får i sig via kosten. Kolesterol finns i bl a ägg.

Värt att tänka på är att man vid matlagning använder smör, cocosfett och rapsolja.
Det är för att dessa fetter tål att värmas i höga temperaturer. Olivolja tål inte höga temperaturer ska enbart användas på kalla sallader eller liknande eftersom oljan härdar och bildar sk transfetter. Det är transfetterna tillsammans med tomma kalorier som är den största orsaken till hjärt- kärl sjukdomar. Transfetter är inget naturligt fett utan bildas i olika processer och ska därför helst undvikas. Anledningen till att man använder den här typen av fett i många livsmedel är att det inte härsknar. Ofta finns det rikligt med detta fett i halvfabrikat, kakor, godis, glass och livsmedel som har lång hållbarhet. Det är transfetterna och inte de naturligt mättade fetterna i kött som är en av orsakerna till vår ohälsa.

I gruppen av kolhydrater ingår:
Frukt, grönsaker, rotfrukter, bär

Kolhydrater är kroppens primära energikälla vid högintensiva aktiviteter. Hur mycket kolhydrater vi ska äta och vilken typ avgörs till stor del av vår metaboliska profil och vad vi gör och ska göra. Kolhydrater som går snabbt ut i kroppen utan att vi gör oss av med dem lagras in som fett bl a därför att de ger ett högt insulinpåslag. Man hat funnit att ett högt blodsocker gynnar fettinlagring kring magen och våra inre organ.

GI är en populär metod många använder sig av för att hålla sitt blodsocker stabilt. Kolhydrater innehåller ca 4 kcal per gram men det varierar lite beroende av vad det är för typ av kolhydrater.

Värt att tänka på när det gäller just energiinnehåll i livsmedel är att det är protein och fett som mättar bäst. Blir man snabbt hungrig eller däst/trött efter en måltid beror det ofta på att man äter fel i förhållande till sin metaboliska profil.

Viktigt att tänka på när man väljer vad man ska äta är att det också alltid ska innehålla näringsämnen förutom energi. Näringen behövs för att ha en väl fungerande kropp och hålla oss friska. Dessutom ger det en bättre och snabbare återhämtning mellan träningspassen. Tyvärr innehåller maten idag mindre näringsämnen än tidigare vilket gör att någon form av näringstillskott är att rekommendera. I diagrammet kan du se hur näringen har minskat för under ca ett sekel.

Känner du att tillhör den skara som äter fel i förhållande till din profil, äter halvfabrikat och/eller micrar maten mm och behöver ett näringstillskott. Hör av dig till mig, Björn på mobilen 0707-88 33 20 eller maila Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den .

Du kan hålla koll både på ditt energiintag och näringsintag i Coacha-Food. Ett program framtaget för att du ska kunna hålla koll på hur det du äter påverkar din kropp. Du kan också jämföra ditt BMI med din fettprocent samt räkna ut hur mycket du ska äta för att hålla din vikt, gå ner eller upp mm. Läs mer om programmet på här.

Syftet är att man ska kunna må så bra som möjligt utan att behöva äta läkemedel utan utnyttja det som finns i vår dagliga kost. Behöver du någon form av näringstillskott ska de vara i naturlig form från frukt och grönt och inte framställda kemiskt. Bra näringstillskott finns från Garden of Life i deras serie the vitamin code som du kan läsa mer om här http://www.thevitamincode.com/.

Du kan läsa mer om näringstillskott här, läsa mer om och/eller köpa VitaminCode direkt här i webshopen.

Läs mer om kost på The Weston A. Price Foundation.